Kunskap från Indien om bioenergi ger bättre studieresultat i Uganda

 I Afrika söder om Sahara finns den största potentialen för bioenergi i världen, men den är kraftigt underutnyttjad. Hur gör man för att få fart på utvecklingen? Den frågan diskuterades vid konferensen World Bioenergy i Jönköping, på initiativ av SEI, Stockholm Environment Institute.

En av talarna var Sunil Dhingra, forskare vid Energy Resource Institute, TERI, i Dehli, Indien. Han leder ett pilotprojekt om energiutvinning ur biomassa i Uganda. Bioenergi handlar inte bara om stora maskiner, komplex teknologi och om att stoppa klimatförändringarna. Småskaliga satsningar på gräsrotsnivå kan ha samma betydelse, men på ett annat sätt, genom att skapa en framtid för fattiga människor.

Söder om Sahara utgör bioenergi i olika former mellan 70 och 90 procent av den totala energiförbrukningen. Men det finns ett stort problem, förklarade Sunil Dhingra:
- Användningen är ineffektiv. Det finns stora vinster att göra på att utveckla modern bioenergi.
Den här typen av projekt brukar gå till så att teknologi överförs från rika länder i norr. I det här fallet finansierar Världsbanken ett projekt där två utvecklingsländer hjälper varandra. Kunskapen kommer från Indien och motparten är Ugandas regering.

Indien har stor erfarenhet av småskalig produktion av bioenergi. Villkoren i Indien påminner också om situationen i Uganda: Brist på energi, ont om vatten, svåra hygieniska förhållanden och ett snabbt minskande skogsbestånd. Fattigdom och hälsoproblem är två andra likheter. Hos TERI finns erfarenhet av bland annat förgasning av biomassa för produktion av el och värme.
- I Indien används den här tekniken för småskalig industri. Vi driver även ett program för elektrifiering av tusentals byar, berättade Sunil Dhingra och gav följande exempel:
- Om man eldar med ved på traditionellt sätt går 90 procent av energin förlorad. Vi har utvecklat en turbokamin som i kombination med solpaneler tar vara på 50 procent av energiinnehållet.

TERI driver fyra pilotprojekt i Uganda. Det är bland annat en förgasningsanläggning där biomassa omvandlas till el och utbildning av underhållspersonal för bioenergianläggningar. Projekten visar att det går att producera mycket mer energi ur samma mängd biomassa. Det får även sociala effekter.
- Elektricitet ger barnen mer tid för skolarbetet och förbättrar miljön både på arbetsplatserna och i hemmen, konstaterade Sunil Dhingra.