Framtidens gröda i lantbruket: kWh

Vad ska jordbrukarna odla i framtiden? En del av svaret är kilowattimmar.

Fyra hela dagar ägnas åt seminarier om denna framtidsprodukt under Elmia Lantbruk Maskin & Fält 22 - 25 oktober i Jönköping.

Ser man till den allmänna debatten så har energisatsningarna inom jordbruket gått upp som solar och ned som pannkakor. Men bakom den mediala dramaturgin har utvecklingen fortsatt.

Ett exempel är biodiesel, närmare bestämt rapsbränslet RME. Först uppskrivet, sedan utdömt för att det täppte till bränslefilter och orsakade driftstörningar. Men när det såg som mörkast ut 2006 startade tre lantbrukarfamiljer på östgötaslätten Energifabriken.

– Det är inget fel på bränslet, det var dåtidens produktion som inte uppfyllde kvalitetskraven, säger David Varverud som är en av delägarna.

Pånyttfödd RME

Bakom företaget finns tre större spannmålsgårdar med en sammanlagd areal på 850 hektar. Alla tre har fullt ut ersatt fossil diesel med RME, året runt. Det ger unika erfarenheter och en trovärdighet som tidigare leverantörer saknar.

– Det fungerade inte med småskalig produktion hemma på gården. Vårt bränsle tillverkas av en kemisk industri på västkusten. Kvaliteten är i vissa avseenden högre än på fossil diesel, säger David Varverud.

Det styrks av att de stora oljebolagen blandar in allt mer och mer biologisk diesel. Längst har Preem hunnit med 30 procents inblandning. Men erfarenheterna från Östergötland är att det går minst lika bra med 100 procent.

Fånga solen

Rapsfält är inget annat än gigantiska solfångare. Så varför inte gå rakt på saken och sätta ut solceller på åkrarna på en gång?

– Det ena utesluter inte det andra. Framtidens energi är olika energislag, säger Björn Lind på Svea Solar, en av ett växande antal leverantörer av solceller.

Enligt honom har jordbruket de bästa förutsättningarna att omvandla sol till el. Beroende på att det i näringen finns stora, obrutna tak som ger betydande skalfördelar vid en investering. Samtidigt har priserna på solpaneler gått ned på senare tid.

– Det går mycket snabbare att räkna hem solceller inom jordbruket än på en villa. Med dagens elpriser är återbetalningstiden runt tio år. Dessutom har lantbruket ett energibehov även under den varma delen av året, säger Björn Lind.

På Elmia presenteras även erfarenheter av så kallade solföljare, alltså solceller som följer solen för att ta vara på energin från tidig morgon till sen kväll. Christina och Kurt Hansson på Sörgården utanför Sala har skördat el från följande solceller sedan 2012.

Vinden inte uträknad

Alla som färdats genom det svenska lantbrukslandskapet ser dessutom vindkraftverk. Även här är ryktet om ett bakslag överdrivet. 2014 är ett rekordår när det gäller ny vindkraft. Den tillkommande effekten väntas bli 987 MW, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.

– Det går att räkna hem projekt även med dagens låga elpriser. Det borde betyda att det är ett bra läge för investeringar, säger Johan Hammarqvist på vindkraftföretaget Eolus Vind.

På mässan Elmia Lantbruk Fält & Maskin ägnas fyra dagar åt seminarier om energi från lantbruk. Här diskuteras allt från energieffektivisering och biogas till salix och hästgödsel som bränsle.