Svenskt jordbruk har en nyckelroll för att bromsa klimatförändringen

I den allmänna debatten framställs lantbruket allt oftare som en miljöbov. Sanningen är den motsatta, hävdade Anders Wijkman, ordförande i regeringens miljöberedning, när han talade vid invigningen av konferensen Elmia Lantbruk Framtidsforum 2016.

– Lantbruket är en förutsättning för att hejda den pågående klimatutvecklingen.

Men det var inga glädjebudskap som han presenterade, utan en framtid fylld av utmaningar och där lantbruket går på en tunn knivsegg, som är skillnaden mellan ännu större miljöpåverkan eller en framtid där utvecklingen kan bromsas in.

– Jag väljer att se glaset som halvfullt, var hans svar på frågan om framtidsutsikterna och pekade på att sju partier står bakom miljömålen, i en riksdag som annars inte är enig om särskilt mycket.

En fråga som miljöberedningen lyfter fram i sin slutrapport, som presenterades i juni, är åkermarkens potential att bli en kolsänka. Idag utarmas det översta jordskiktet på kol, eller annorlunda uttryckt på mull. Det leder till sämre skördar.

Men det går att återföra kolet till marken, genom att plöja mindre och odla mer vall och grovfoder. Det skulle samtidigt förvandla åkermarken till kolsänkor på samma sätt som skogarna och haven redan är det.

– Vi kan göra som i Australien där lantbrukare får betalt för det kol som de återför till marken, gav Anders Wijkman som exempel på en tänkbar åtgärd.

Samtidigt har jordbruket en viktig roll att producera mat till en värld med tio miljarder invånare, samtidigt som de produktiva arealerna minskar, till exempel på grund av den redan märkbara temperaturhöjningen i länderna runt ekvatorn. Svensk jordbruksmark kommer att bli ännu mer eftertraktad, särskilt med tanke på hotande vattenbrist i andra delar av världen.

Till det kommer jordbrukets betydelse för att bevara mångfalden och öppna landskap.

Anders Wijkmans föreläsning var rejält faktaspäckad, men i sammanfattning menade han att de svenska lantbrukarna behövs mer än någonsin för att bromsa de pågående klimatförändringarna.

Efter honom kom framtidsforskaren Magnus Kempe från Kairos Future. Han presenterade en annan infallsvinkel:

– Numera vill alla vara bönder. Dagens unga längtar efter trygghet.

Han visade på att den generation som står beredda att ta över världen, har andra värderingar än sina föräldrar. Det är människor som hellre sparar pengar än att dansa, som hellre upplever än äger, som hellre återanvänder och samutnyttjar. 1930-talets ideal är på väg tillbaka.

– Det är inte längre lika viktigt hur maten smakar utan att den gör gott, förklarade Magnus Kempe.

Att maten gör gott handlar om att både människan och naturen mår bra av den. Men samtidigt växer det fram "stammar" av människor med olika åsikter om vilken mat som gör gott. Eller översatt till marknadstermer: Fler segment som lantbruket kan rikta sig till.

Men vem ska göra allt detta? Svaret är att mycket vilar på bondens axlar, med stöd från beslutsfattare, banker och andra som måste tro på det svenska lantbruket, för att näringen ska kunna leva upp till de ställda klimatmålen.

Som avslutning fick därför Anna Fohrman och Olivia Berthagen berätta om sin resa från att ha varit två blyga gymnasietjejer i Växjö, som knappt vågade säga något offentligt, till professionella och efterfrågade artister som DJ-duon Alivion. Deras uppgift var att inspirera deltagarna till att våga satsa och gå utanför boxen.

– Vi vill kunna se oss själva i spegeln när vi en dag blir pensionärer, förklarade de numera mycket talföra kvinnorna.