Svensk gjuteritillverkning vänlig mot miljön

Gjuteriföreningen lanserar på Elmia Subcontractor en klimatindikator som påvisar skillnaden i klimatpåverkan mellan inhemskt och importerat gjutgods. Tillverkning av gjutgods är en energiintensiv process oavsett var i världen produktionen sker, men Sverige sticker ut som ett lovvärt föredöme.

Den svenska tillverkningen av gjutgods har minimal klimatpåverkan jämfört med om det produceras utomlands. Gjuteriföreningen, som är en intresseorganisation med 162 medlemsföretag, gav forskningsinstitutet Swerea SWECAST och IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att utreda hur smältning av olika metallslag inverkar på klimatet beroende på hur produktionen av el sker i ett antal länder.

Arbetet är redovisat i form av en klimatindikator som presenteras i samband med Elmia Subcontractor. Resultatet talar sitt tydliga språk.

Tack vare en klimatvänlig elmix och relativt liten påverkan från transporter är Sverige det land som släpper ut minst koldioxid räknat per ton järngjutgods. Endast Norge är i närheten av våra goda siffror. Däremot är utsläppen stora i Tyskland och Storbritannien och kommer vi till Indien och Kina sticker utsläppsnivåerna iväg alldeles förfärligt.

Det här är något Gjuteriföreningen och deras medlemmar gärna vill framhålla. En miljövänlig tillverkning är naturligtvis ett starkt argument och ett viktigt konkurrensvapen.

– Meningen är att klimatindikatorn ska hjälpa inköpare att på ett enkelt sätt väga in klimathänsyn när man köper gjutgods antingen i Sverige eller utomlands, säger Gjuteriföreningens generalsekreterare Peter Nayström.

Det är inte heller bara de låga koldioxidutsläppen som talar till Sveriges fördel.

– Våra gjuterier ligger också i frontlinjen när det gäller miljöhänsyn och hållbar produktion, inskjuter han.

Peter Nayström betecknar miljöaspekten, och Sveriges ledande position i det sammanhanget, som organisationens just nu viktigaste fråga, men det är ingalunda den enda.

Det har seglat upp ett bekymmer som berör energiskatten.

– Regeringen vill genomföra en ändring som i korthet innebär att företag som idag har avdragsmöjlighet för skatten måste börja förskottera efter årsskiftet. Alltså att man tvingas betala full skatt från början och sedan begära in utläggen i retur kvartalsvis. Företagen får på så vis ligga ute med de här pengarna i minst tre månader, konstaterar Peter Nayström.

I och med det nya förfarandet sätts likviditeten på prov.

– Det påverkar likviditeten dramatiskt. Vi har redan i dag en diskussion om betaltider för fakturor mot kunder. Och nu ska företagen agera bank mot staten. Det är helt befängt och det drabbar naturligtvis de mindre företagen allra hårdast, tillägger han kritiskt.