Stora möjligheter med digitalisering

Vad innebär digitaliseringen för svenska underleverantörer? Det var huvudfrågan när tankesmedjan AutomaTHINK arrangerade ett panelsamtal under Elmia Subcontractor.– Det måste bli mer konkret för att vi som leverantörer ska veta vad vi har för nytta av det, sade Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen, under samtalet.

Digitalisering, Internet of Things, nyindustrialisering eller Industri 4.0. Det är många termer som svävar i luften och allt brukar sammanfattas som ett paradigmskifte för tillverkningsindustrin. Men är det verkligen så? Panelen var enig om att så faktiskt inte är fallet.

– Det är många som ser ett paradigmskifte framför sig och tyvärr är det så att politiker älskar de här orden. Men vi har haft digitalisering hur länge som helst, sade Fredrik Sidahl och pekade på miniräknaren som det egentliga paradigmskiftet.

Han fick medhåll av Anders Ekdahl, vd på Svensk Industriförening Sinf.

– Det här inget främmande och allt som ligger till grund för digitaliseringen kommer från 1960-talet. Nu har det blivit så pass billigt att även mindre företag har möjlighet att använda det på riktigt. Det öppnar upp för enorma utvecklingskanaler, sade han.

Kortfattat har digitalisering gått från programmering till algoritmer som, för att förklara det enkelt, kan tänka själva. John Lejon, affärsutvecklare på HordaGruppen, berättade vilka möjligheter han ser i framtiden.

– Det här är ett väldigt flummigt ämne och jag har försökt sätta mig in i om det är något nytt på gång. För vi har hållit på med digitalisering och programmering under en lång tid. Det nya är att i stället för att bygga program, bygger vi algoritmer som är väldigt flexibla. Det ger väldiga effektiviseringsmöjligheter i form av kvalitetssäkring och simulering, sade han och förklarade algoritmer som människans känsel – de reagerar när något händer och räknar ut följderna av det.

Ett stort frågetecken är dock hur väl Sverige ligger till jämfört med övriga Europa. Ove Leichsenring från Svenska Automationsgruppen sammanställde digitalisering med automation, och när det gäller just automation halkar Sverige efter internationellt när det gäller antalet industrirobotar per 10 000 anställda. På 1990-talet låg vi tvåa efter Japan, nu är vi femma och till och med Danmark har gått om oss.

– Det är ett tecken på att vi inte riktigt hänger med. Och det beror nog mycket på att vi fortfarande tror att vi är bra på det, men omvärlden har utvecklats och automatiserar i högre grad, sade han.