Lantbrukaren kan öka sin konkurrenskraft genom kompetenshöjning, samverkan och strategi

Hur kan det svenska lantbruket och den enskilde lantbrukaren öka sin konkurrenskraft? Svaret är genom att öka kompetensen, börja samverka och bygga strategier.

Det har Jordbruksverket kommit fram till efter att under 2014-2015 ha utfört ett antal fördjupade analyser av jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Resultatet av analyserna presenterades under ett seminarium på Elmia Lantbruk som inleddes av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Svenska lantbruksföretag verkar på en global och konkurrensutsatt marknad, samtidigt som de påverkas av både lokala förutsättningar och EU-gemensamma regler. Jordbruksverkets mål med analyserna har varit att utforma träffsäkra verktyg för att främja konkurrenskraften.

- Vår slutsats är att strategier, samverkan och kunskap är verktyg som ger den enskilde företagaren möjlighet att påverka sin konkurrenskraft, säger Jonas Fjertorp, analytiker på Jordbruksverket.

Enligt analyserna måste lantbruken arbeta aktivt med ledarskapet för ökad lönsamhet. Det räcker inte att bygga kompetens inom produktionen. Till exempel kan många företagare bli bättre på att arbeta aktivt med att jämföra köttpriset hos olika slakterier.

Samverkan är också en faktor som blir viktigare när slakterier, mejerier och andra aktörer går ihop och blir större med minskad konkurrens dem emellan som följd. Samverkan kan till exempel handla om att starta gemensamma driftbolag eller att gemensamt förhandla priser mot slakterierna.

Enligt Jordbruksverkets analyser måste lantbruket också aktivt ta rollen som den part som genererar, tar emot och delar kunskap. Kunskap är nyckeln till nya idéer vilka i sin tur kan utveckla branschen. Det handlar enligt analyserna inte bara om relaterad kunskap så som utbildningar på naturbruksgymnasier eller SLU. Även närliggande utbildningar inom exempelvis management är av stor betydelse för kompetensutvecklingen.