Invasiva överlevare tar över

Listan växer över främmande invasiva växter – arter med växtsätt som gör att de snabbt konkurrerar ut andra växter och ger negativa konsekvenser för biologisk mångfald. Nio nya växter har kommit till på EU:s lista i år, bland annat jättebalsamin, jätteloka och fjäderborstgräs. Flera av dem ger redan stora problem i Sverige.

– Vissa arter är större problem än andra. Det som är viktigt är att förebygga och begränsa så mycket man kan, och här har alla ett ansvar, säger Ulf Larsson, biolog på Naturvårdverket.

Sedan augusti, när de nio nya växterna kom med på listan, är det nu förbjudet i hela EU-området att sälja eller överlåta totalt 23 invasiva främmande växter som bedöms vara ett stort hot mot biologisk mångfald och även ge stora negativa effekter på trädgårdar, jord- och skogsbruk och människors hälsa. Förbudet innebär att växterna inte får säljas, bytas, innehas i sortiment eller spridas i naturen. Handlare med de nya växterna i sitt sortiment har ett år på sig att göra av med dem, och får då bara sälja till privatpersoner. Men förbudet gäller även privatpersoner, som inte får odla dem ens på egen mark, utan måste ta bort dem.

– Det är också viktigt att inte bara ta bort dem där de etablerat sig, utan också ta hand om resterna på rätt sätt. De kan ju inte läggas i komposten till exempel, utan måste destrueras på en avfallsanläggning eller brännas, säger Ulf Larsson.

Flera av växterna riskerar att skada jorden och den biologiska mångfalden på mycket lång sikt, även efter borttagandet.

– Det är ju inte säkert att de inhemska växterna som fanns där innan kommer tillbaka eftersom flera av de invasiva växterna med sitt växtsätt också påverkar jordens sammansättning. Lupiner till exempel påverkar jordens näringsinnehåll genom kvävefixering som förändrar den ursprungliga vegetationen på platsen, säger Ulf Larsson.

Stort branschintresse

Att vara med på Elmia Garden och både föreläsa på scen och kunna prata direkt med de som arbetar i växtbranschen har varit mycket givande.

– Det har varit stort intresse, överraskande stort faktiskt. Det är många som kommit till vår monter och varit intresserade och förfärade över utbredningen. Särskilt lupiner, parkslide, vresros och jätteloka har många pratat om, säger Ulf Larsson.

Parkslide är ännu inte på EU:s lista, men är en välkänd invasiv växt som orsakar svåra skador på marken, långt ner på djupet med sina långa snabbväxande rötter, nästan omöjliga att ta död på.

– I Storbritannien bekämpar man den årligen för en halv miljard kronor och man har beräknat att det skulle kosta 16,5 miljarder på att utrota den. Mäklare vill inte sälja hus med parkslide i trädgården, säger Anna Håkansson.

Ännu finns inga påföljder, böter eller liknande, för den som bryter mot EU-förordningen om invasiva arter.

– Det finns en preliminär tidsplan från Miljödepartementet om en lagändring i Miljöbalken, så det är på gång. Vi ser mycket fram mot en svensk förordning med ansvarsfördelning, eftersom det gör det lättare att arbeta med frågan. Men det är ju önskvärt att alla tar sitt ansvar redan nu, kommunerna som markägare, privatpersoner med växterna på sin mark, ja alla måste hjälpas åt både med att ta bort dessa växter och att sprida information. Den biologiska mångfalden angår ju oss alla, säger Anna Håkansson.

Läs mer och se hela listan över de invasiva främmande arterna och läs mer här:

https://www.naturvardsverket.se/Amnen/Invasiva-frammande-arter/

Om du hittar invasiva växter i naturen kan du rapportera in dem på www.artportalen.se