Framtida krav på läkemedelsrening – hot eller löfte?

Arbetet med att införa avancerad rening av läkemedel vid kommunala reningsverk i Sverige är på god väg. Två frågor är av högsta vikt för att införandet ska gå så smidigt som möjligt; vilka villkor ska gälla i Sverige och vad kostar egentligen en investering?

Frågor som får sina svar i VA-mässans seminarieprogram.

– Det finns två viktiga anledningar till att vara med på seminariet. Ett, för att får reda på det senaste kring tillsynsmyndigheternas villkorssättning, och två, för att få en uppfattning av kostnadsbilden vid en investering, säger Jesper Olsson, styrelseledamot i Föreningen Vatten och medlem i programrådet för VA-mässan.

Sedan 2018 har Svenskt Vatten drivit en beställargrupp med representanter från cirka 30 kommuner som alla planerar att införa avancerad rening av läkemedel inom en snar framtid. Syftet? Att underlätta införandet av avancerad rening på svenska avloppsreningsverk och att sprida den kunskap som gruppen har kommit fram till. Gruppens resultat presenteras under seminariet.

– VA-mässan är ett nationellt forum där vi kan nå väldigt många människor. På våra workshops har vi visserligen varit 30 kommuner, men VA-mässan är superviktig för att kunna träffa nya representanter från kommunerna – framför allt från medelstora kommuner som är de vi helst av allt vill nå, säger Jesper Olsson.

Läkemedelsrening kan jämföras med införandet av kväverening i EU, då som nu handlar det om villkor och reduceringsgrad. För läkemedel är det dock något mer komplicerat eftersom det inte går att sätta ett gemensamt villkor för hela Sverige. Sjöar och vattendrag är olika känsliga och därför behövs det individuella bedömningar för varje avloppsreningsverk. Framför allt är det hormonpreparat, antibiotika (ciprofloxacin) och smärtstillande läkemedel (diklofenak) som det finns villkor på i ytvatten.