Ungdomar om framtidens jordbruk: – Vi vill inte sitta på kontor och styra traktorn

Hur ser det svenska lantbruket ut om 50 år? Det är ämnet för ett framtidsseminarium på Elmia Lantbruk Maskin & Fält onsdagen den 22 oktober.  I publiken finns ungdomarna som ska driva framtidens jordbruk. Den viktigaste frågan är vad de drömmer om och om de kan tänka sig att ta över och driva gårdarna.

87 av dessa ungdomar kommer från naturbruksprogrammet på Vretagymnasiet utanför Linköping. Vi träffade fyra elever i avgångsklasserna för att lyssna på hur deras planer och drömmar ser ut. Alla fyra funderar på att ta över sina respektive föräldragårdar.

Adam Johansson och Jonatan Riesterer är uppväxta i närheten av Stockholm, Tomas Almkvists föräldrar driver jordbruk i Sankt Anna skärgård och Markus Eriksson hör hemma på en gård i Ydre.

Alla fyra är inställda på att bli lantbrukare och driva gårdarna vidare. Trots att de är väl medvetna om att det blir tufft.

– Att bo på internat här på skolan är lite som att bo i en stad. Det är ingenting för mig. Jag vill bo på landet, säger Markus Eriksson.

Han får medhåll av de övriga. Det handlar inte om karriär utan om hur man vill leva sitt liv. En inställning som leder till en kluven attityd till ny teknik. Å ena sidan välkomnar de teknik som underlättar.

– Hemma på gården har vi robotmjölkning. Det sliter på kroppen att ha uppbundna kor, säger Markus Eriksson.

Men den andra sidan av myntet är att framtidens lantbruk kan bli mer likt ett kontorsjobb.

– Gärna automatstyrning på traktorn, men absolut inte att styra traktorn från ett kontor, säger Adam Johansson.

Alla är inställda på ett liv som blandbrukare. Med entreprenad, turism och andra intäktskällor vid sidan om odling och djurhållning. Hos Tomas Almkvist på gården i Sankt Anna är redan idag en småbåtshamn en viktig del av verksamheten.

– Samtidigt fortsätter utvecklingen med allt större enheter. Jag tror att det blir svårt att bryta den utvecklingen, säger Jonatan Riesterer.

Ungdomarna som deltar i seminariet har fyllt en enkät om vad de tror om framtidens för lantbruket. Resultatet inväntas med spänning av näringen.

På seminariet får åhörarna en inblick i hur experterna tror att framtiden ser ut. Det börjar med att Erik Jönsson presenterar ett tankeexperiment vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin – naturbruket 2063.

Det är en både väntad och oväntad bild som målas upp. Jordens medeltemperatur har stigit med tre grader, förutsättningarna för jordbruk har förändrats, nya grödor odlas, andra skadeinsekter och djur har gjort entré.

Frågan är om det längre är hållbart med storskalig animalieproduktion. Kanske odlar man istället muskelfibrer. Och i avsaknad av fossila bränslen och för att hushålla med resurserna, produceras livsmedel nära och i städerna.

En oväntad spådom från akademin handlar om köttbullarna på Ikea. Av miljöskäl får de 2025 ge plats för bruna bönor, vilket ger odlingarna på Öland ett rejält uppsving. En annan spådom är att konsumenterna laddar upp sin DNA-profil på en livsmedelssajt och får förslag om matchade livsmedel för en sund livsstil. Samtidigt får lantbrukare bidrag för att föda upp och odla icke genmodifierade djur och växter.

Som samtalet med eleverna på Vretagymnasiet visar, så grundar sig deras förväntningar i mångt och mycket på dagens situation. Det är dagens jordbruk som lockar. Spekulationerna från Skogs- och lantbruksakademien lär vända upp och ned på begreppen.