Hoten mot vårt dricksvatten

Sveriges dricksvatten hotas av klimatförändringarna, nya kemikalier och vandringsmusslor.

– Vi har kunskap om den dominerande floran och om det som orsakar sjukdomar idag. Men vi vet inte vad som döljer sig under utan, förklarade Per Aleljung från Livsmedelsverket vid ett seminarium på VA-mässan i Jönköping.

Livsmedelsverket arrangerade det välbesökta seminariet som handlade om PFAA, algtoxiner och andra utmaningar för dricksvattenförsörjningen.

Och nog är det utmaningar som väntar landets vattenreningsverk. Dels orsakade av klimatförändringarna, som i sin tur leder till förändringar i både djurliv och mikrobiologi. Dels i form av nya kemikalier med okända miljöeffekter.

Den kemikalie som behandlades på seminariet var PFAA, en grupp ämnen som används industriellt för bland annat impregnering av allt från kläder till livsmedelsförpackningar. Mest känd är en undergrupp, PFAO, som finns i brandsläckningsmedel och upptäcktes i stor mängd i marken vid en brandövningsplats i Kallinge.

– Därför har vi i Sverige haft fokus på brandövningsplatser. Studier av uttrar tyder på att det finns flera andra källor, främst fisk och dricksvatten. För dricksvatten finns i Sverige inga gränsvärden.

– 3,6 miljoner svenskar får dricksvatten från råvatten som är påverkat av PFAA, berättade Torbjörn Lindberg från Livsmedelsverket.

Om det är farligt? Om detta saknas detaljerad kunskap. Det tycks som om nivåerna i de allra flesta fall är så låga att de inte påverkar hälsan. Men nivåer långt över rekommendationerna har uppmätts på flera platser. Rekommendationen för åtgärd ligger på 900 ng/l. I Kallinge uppmättes 17 000 ng/l av den numera förbjudna varianten PFOS.

– Det sägs att det varje år kommer ut 3000 nya kemikalier på marknaden. Våra kunskaper om deras effekter är bristfälliga, konstaterade Torbjörn Lindberg.

Ingen vet heller hur klimatförändringarna kommer att påverka dricksvattnet. Det räcker inte med att studera situationen i sydligare länder med ett klimat som Sverige kan få om ett antal år. Andra faktorer spelar in och det kan även inträffa snabba ekologiska förändringar.

– Vad händer om vandringsmusslan plötsligt börjar trivas och invaderar våra ledningssystem, undrade Per Aleljung.

Ett varmare klimat ger också grogrund för andra mikroorganismer än idag. Vi har bara kontroll på de vanligaste arterna och i synnerhet de som orsakar sjukdomar. Men kunskapen är begränsad om vad som döljer sig under ytan och kan blomma upp i framtiden.

Inga färdiga lösningar serverades på seminariet. Däremot en stark uppmaning att vara observant på förändringar i klimatet och på nya kemikalier i dricksvattnet.

Ett sådant exempel är parasiten kryptosporidium som invaderade vattenledningsnätet i Östersund. Det fanns varningssignaler efter att man i England tidigare drabbats på liknande sätt.

– Vi måste bli snabbare på att fånga upp varningssignalerna, ansåg Per Aleljung.

Ytterligare en risk är algblomningar i vattentäkter. Algerna är cyanobakterier med potential av producera gifter. Hälften av landets ytvattentäkter innehåller cyanobakterier. Livsmedelsverket har ställt frågor till detta ämne till 68 vattenproducenter med ytvattentäkter. Bara tre procent av dem gör toxinmätningar i råvattnet eller gör typning av cyanobakterier.

VA-mässan, Elmia Avfall & Återvinning och Fjärrvärmemässan bildar tillsammans en stor och viktig mötesplats för kommunal infrastruktur, industri och hållbar samhällsbyggnad.